Direktlänk till inlägg 1 september 2009
Det som förgyllt min dag idag (eller igår blir det ju nu om man ska vara riktigt noga) var en sån enkel sak som att "bli sedd". Att någon, en ny bekanskap, ser hur hur energisk jag är, ser mina ambitioner. Dessutom så säger personen det rakt ut, utan krusiduller. Me like! Varför har folk så svårt att ge komplimanger till kända och okända? Eller att kanske ge den där sista "knuffen" i ryggen för att en person ska ta i ännu mera? Varför delar vi inte med oss av varandra mer? Sprider glädje i vår omgivning?
Det här betyder. Det behövs inte mer än några rader, några ord.
"Du ska veta att det är jävligt imponerande att läsa om din egen personliga träningsinsats. Jag känner många i din ålder som inte är i närhet av den energi som du utstrålar & förbränner, för den delen!"
"Så fortsätt träna, kriga & inspirera oss andra, vi är oftast bara för lata, för feta & för fega att erkänna att vi egentligen vill ha samma energi & karisma som du. Det är sant."
Jag är energi. Jag har karisma.
Tack
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|