Shit vad dagarna springer iväg! Redan sista januari, galet! Allt flyter väl på som vanligt fast ändå så inte - är vällan som det brukar vara då. Ibland känns det som att jag är fast i en enda stor jävla virvelvind som drar med sig allt den kommer över. Man hinner inte titta åt vänster förrens man ska ha tittat två gånger till höger, or something like that.

Dom senaste dagarna har försvunnit i rekordfart med goda nyheter om jobb, dejting, festande i fredags som slutade lite hipp som happ - helt upp och ned vänt!, jobb på lördag eftermiddag/kväll och idag mysigt söndagsumgänge. Har softat heeela den här dagen i princip, sjukt! Måste vällan erkänna att det har varit välbehövt med att inte göra någonting och stänga av alla måsten och krav. Men jag blir ju så fruktansvärt rastlös och så sätts alla tankar igång. Och nu när kvällen är här så känner jag mig ångestfylld. Gillar inte den här gnagande känslan. Känner mig sjukt ensam och jag kan inte förstå varför samtidigt som jag förstår det. Gillar inte tystnaden. Det känns som att det ekar runt omkring mig då. Hela mitt inre är som ett överladdat batteri.

Fuck it! Jag lär bara sluta fundera över saker och ting, överanalysera. Break away helt enkelt.

Är så galet jävla glad att jag knappt ens vet om jag ska sitta, ligga eller stå! Jag fick vikariatet!!!!! Är så himla lättad så man nästan kan jämföra det med att gå ned i vikt en sisodär 10kg, hahahaha! Från och med den 1/3 kommer jag ha heltid i två månader på den arbetsplatsen jag trivs så himla bra på! Tänk att det blev jag - dom valde mig! Wiiiihooooo! Sen kommer ju sommaren och semestertider så då borde jag ju förhoppningsvis ha lite jobb fram tills början på hösten. Känns som en sten har lättat för nu vet jag att jag åtminstone fram till sommaren kommer kunna klara av allt ekonomiskt. Har gruvat mig och mått dåligt sen förra veckan efter mötet och funderat fram och tillbaka över hur jag skulle fixa min ekonomi om jag blev "av" med jobbet. För mig är inte flytta hem ett alternativ ens - det finns inte på världskartan! Jag kan ärligt talat säga (hur hemskt det än låter och är) att bara för att få vara självständig och bo samt leva så skulle jag kunna sälja mig själv, hora. And lets face it - it's not something that a girl can be proud of.... Okey okey, så illa hade det säkert inte gått och blivit. Men själva sakens skull, principen.

Är det äntligen min tur att få ha lite flyt här i livet? Om det bara så är under en kort period? I sure hope so! Jag tycker jag förtjänar lite flyt efter hur hårt jag har kämpat och slagit mig fram här i livet. Ååååååå :)

Hela den här dagen känns bra, har en härlig känsla i kroppen och är harmonisk. Fick till ett bra ben och magpass på gymmet imorse, hundarna har fått sin dagliga långpromenad, jag jobbar några timmar för brödfödan och ska ikväll efter jobbet på bio och ha det mysigt! Underbara torsdag! :)

Kan inte mer än tycka att den här låten äger fortfarande! Tröttnar aldrig på den. Poker Face är kung!

Tränade axlar och triceps imorse och det kändes riktigt bra trots att kroppen var trött. Har fan bara sovit tre timmar inatt, but hey, shit happens :P Är värsta snöyran ute just nu, helt galet! Kändes drygt att gå med hundarna när snön piskade en i ansiktet hela tiden - såg fan ut som ett snömonster haha. Nu har jag åtminstone fixat till fejjan och håret så nu vågar man visa sig ute igen. Ska kuta bort och möta Melinda nu och sen ska vi ha en shopping och mysdag tillsammans! Sweet! :) Det känns som att den här dagen kommer vara riktigt great på alla sätt och vis!

Jahopp då var det bekräftat då: jag tvingas bli glasögonorm mot min vilja!!! Dessutom tycker optikern jag ska ha feta bågar, ala 80-tals stuk! Men helloooooo jag kommer ju se ut som en hippie med mitt lockiga och burriga hår, oh my god! Svarta, tjocka bågar tvingade han på mig - jag stirrade surt på mig själv i spegeln och inte nog med att jag såg sur ut, jag såg stram ut! De måste då bero på brillorna. Hur ska det se ut om jag alltid ser stram ut med mina 80-tals brillor? Tror inte jag samlade så många poäng hos snälla optikern Per.

Jag: Jag hatar glasögon, det är fult! Vill inte vara någon glasögonorm!

Optikern Per: (Granskar mig kritiskt)

Jag: Men DU passar kanon bra i dina, skitsnyggt!

Optikern Per: (Harklar sig)

Jag: Alltså, du skulle nog bara se naken ut utan brillor. Jag passar att vara naken!

Jag: Naken - i ansiktet alltså. UTAN brillor

Ja, vad ska man säga. Jag är då en jävla ordbajsare! När jag inte var surig så skrattade vi iaf gott åt allt jag ordbajsade ur mig, för det var massor. Herregud att jag aldrig lär mig tänka innan jag talar, haha.

Har precis betalat räkningar och surar över det nu. Sen tänker jag på alla pengar som kommer försvinna i nästa vecka vid linsprovningen och välja bågar, planera köp för brillor och hela kittet... SUCK!

Försöker peppa upp mig genom att läsa lite felsms som folk skickat runt medans jag äter avokado och en hårdbrödmacka med keso. Hahahaha vilka sjuka jävla felsms det finns! Det är humor på låg nivå måste jag säga :P

Till: Johannes
Sms: Åååh Johannes vill fortfarande att vi ska ta våran filmkväll, och det vill verkligen INTE jag! En tjock ekorre är ju vad han liknar, eller iaf ett djur som borde leva långt under jorden.. Men känner typ att jag måste, om jag dissar honom kommer vi ju aldrig få komma på fest hos honom igen.. Åååh jobbigt, men får väl ställa upp för laget så vi får fortsätta komma på festerna :(
Svar: Tjock ekorre? Eller vad hade du tänkt dig för djur under jorden? Tack, den där filmkvällen skiter vi i, och du/ni är aldrig mer välkomna på mina fester.

Förklaring: Smset skulle egentligen till min tjejkompis, vi hade precis lärt känna en kille(tjock ekorre) som hade såå grymma fester. Tyvärr blev de ju inte fler sådana.. Känns ganska dumt faktiskt. Skulle haft den där jävla filmkvällen...

Fick till ett riktigt grymt gympass idag!!!! Min rygg är hård som sten efter 50kg på latsdrag och 60kg i latsdrag med smalt grepp. Körde även korsryggen hårt. För mig är det viktigt att ha en stark rygg, en vältränad rygg. Korsryggen är jag däremot inte lika stark i som i latsmuskelaturen men det kan även ha att göra med att jag är lite väl svankig i ryggen sen tonåren. När jag var sisodär 14 år och var väldigt självdestruktiv så hoppade jag från en hög höjd och "knyckte" till svanskotan. Sa ingenting till någon och dagen efter när jag var ute och red i skogen så blev hästen rädd för en lastbil, bockade av mig och sprang rakt över den skadade svanken. Det var smärta! Nämnde inte heller det för någon dum som jag var, utan jag gick runt med smärtan några månader... Men, that shit is old. Fast, på den tiden njöt jag även av yttre smärta för det kvävde den inre smärtan. NU vet jag bättre och är en mer livsglad och sund människa.

För att återgå till träningen så pumpade jag slut på mina biceps också! Orkar allt mer och mer med 10kg's hantlarna nu! Körde även 30kg med rak stång. Är sjukt nöjd över mina prestationer på gymmet. Musklerna verkligen utvecklas och det är inte bara jag som ser det. För två veckor sedan så sa en kille på gymmet det här till min bror: "Fan Joel, din syrra har ju nästan större biceps än dig!" Hahahahaha. Så galet kul tycker jag! Mindre skoj tyckte nog Joel att det var. :P

Stark starkare starkast

Det är inte ofta jag minns mina drömmar men inatt kommer jag banne mig ihåg allting! Vet inte varför men jag drömde att jag träffade på min första "kärlek", Daniel. Och såhär i verkligheten hur allt är så var jag sisodär 1-3 år när jag föll handlöst för honom, jag bestämde mig tidigt att jag skulle gifta mig med honom (jag ville dessutom vara en prinsessa och ett troll samtidigt - udda kombination, I know). Daniel var på väg in i tonåren men det hindrade inte mig från att vaaaarje dag besöka honom och ge honom en puss eller två. Jag måste ha varit en väldigt bestämd liten tjej, tre bast och pussas med pojkar i tonåren hahahaha. Att han ens gick med på att få en puss på kinden eller munnen är ju fan rart. Herregud. Jag var karltokig redan som barn, det är fan absurt och sinnessjukt haha. Roliga minnen är det iaf. :)

Hur som helst så drömde jag nu inatt att vi träffade på varandra i vuxen ålder (var fleeeeera år sedan vi ens sågs eller pratade med varandra nu!) och började dejta och grejja. Helt galet! Tur det bara var en dröm, vissa saker ska man inte ändra på. Han är och förblir min första barndomskärlek.

Liten röd/blond trollungeprinsessa på 7 bast - ännu mera pojktokig och full i bus!