Gymmat rygg och biceps idag! Sprang även 20 minuter på löpbandet. Måste komma igång med löpningen igen, det är ju galet skönt när man väl fått upp motivationen tillräckligt.

Hundarna blev glada över den lilla snön som låg på backen under deras morgonpromenad. Ebba älskar snö och Trixie såg lite fundersam ut över det vita, "pudriga" och kalla, haha. Det är ju hennes första snö någonsin  Daizy tycker mest att snön är kall och blöt, men hon gillar också att busa runt i den. Längtar tills det blir meeeeeer snö och när jag går upp med hundarna i skogen och släpper dom lösa. Det är mysigt! Älskar att se Ebba flyga över stock och sten med en massa snö i käften, hon ser så lycklig ut! Ååååååå läääääängta!

Ska gå till jobbet alldeles strax, jobbar 16-21.45

Puss

Franska Bulldoggen Ebba fyller idag två år!

Hur mår hon då? Hon verkar ha blivit bättre (pepparpeppar ta i trä!) sen hon fick cortinsonsprutan och fick cortison i tablettform. Hon går fortfarande på cortison och har minst 10 dagar kvar på den kuren. I tisdags var det en heeeel vecka sen hon kräktes sist, men - sen kom det tre kräkor... Kräkorna ser åtminstone bättre ut men fan! Så fort man tror att allt har vänt så blir det lite skit igen... Och "äter mig ur huset" gör hon med, på kokt torsk och ris. Själv äter jag mest havregrynsgröt för att spara in på pengarna. Känns som att jag var och varannan dag är på Konsum och köper torsk åt henne, haha. Hoppas hon blir bättre snart! Det är verkligen inte kul att se henne tunna ur och inte ha lika mycket energi längre. Nu orkar hon iaf gå två lite längre promenader om dagen, men max 20 minuter, vilket hon behöver. Annars får hon tokryck och bara dampar runt (då spelar det ingen roll att hon är helt sluuuut tydligen...) Och Ebba som är van vid att vara ute och gå en - två timmar om dagen i vanliga fall! Skruttisen!

Vad mysigt det är med alla pyttesmå snöflingor som börjar komma ned just nu! Den första snön är alltid lika mysig och speciell! Massa minnen och kroppen gör glädjeskutt innombords. Härligt!

Jag vill lipa åt världen! Så som man gjorde när man var liten. Som när dom första snöflingorna sakta men säkert singlade ner från himlen och man stack ut tungan och lät flingorna nudda tungspetsen.

Kärt barn har många namn - flitmaja.

Har varit oerhört flitig och effektiv idag! Förmiddagen ägnades åt gymmet där jag tränade ben och mage samt sprang 20 minuter på löpbandet. Sen hem för att direkt ut och knata med hundarna, slänga in gardinerna och sängkläderna i tvättmaskinerna, plocka iordning med papper, städa, diska, laga mat och dona med en massa annat! Har t.ex fixat om förrådet/skrubben helt till ett sovrum nu! Hepp hepp - hur man bäst gör en tvåa på 63 kvadrat till en trea på 63 kvadrat!  Visst visst, man kan fixa till det ytterligare och det ska jag banne mig göra när jag har lite pengar till övers. Roligt att fixa och trixa ju. Tänk bara att jag till och med har målat väggarna heeeelt själv därinne (aldrig målat ngt förut), jag är verkligen kalasbra! Vill man ha ngt gjort så ska man se till att göra det själv. Man klarar allt man vill och lite till.

Kom nyss in från hundpromenader och powerwalk. Suuuuuperskönt när man väl kommer ut! Jag drar mig alltid för att gå ut och gå eller springa när det blir mörkare och kallare ute - men åååå vad skönt det är när man väl är ute och kickar igång! Och extra mysigt med att snön snart kommer på riktigt, man riktigt känner snön i luften, de känns, hmm... fräscht, nytt och som en omstart för allt. Åtminstone så känns det som det i nuläget. I like it!

Något som är "typiskt mig "är att prata innan jag tänker. Det är till viss del oerhört charmigt och ja, det är sån jag är helt enkelt. Under middagen idag så var favorit ämnet sex och samlevnad (favoriten i alla väder). Och jaaa, på något vis och vänster så tycks det alltid vara jag som börjar diskutera hej vilt, hehe. Idag tog jag upp en massa sexställningar, hur man lättast blir med barn, fördelar (eller nackdelar) med att stå på huvudet under själva sexakten osv. Vet inte om mina föräldrar alltid uppskattar mitt sätt att vara frispråkig på. Ett tag trodde jag nästan att pappa skulle sätta maten i halsen, hmm... Haha. Jag pratade så mycket att till och med broder Joel blev generad hahahahaha. Damn I'm good! Trots att dom alla blir generade så har jag nog aldrig sett mamma skratta så mycket som hon gör när jag väl sätter igång! Ibland är det faktiskt bra att bara tala och säga det första som ploppar upp i huvudet. Man lär bjuda lite på sig själv även fast det kan bli jävligt knasigt

Märker att bloggens inlägg går lite i "vågor". Ena dagen hiss och nästa dag diss. Men det är just för att mitt liv precis för stunden inte går särskilt jämnt, allt är upp och ned & fram och bak. Thats just the way it is. Så det kommer säkert vara en massa bitterfitta-inlägg där jag klagar ur mig. Men det är fruktansvärt skönt att bara skriva av sig och få vara underbart och härligt ärlig OCH rättfram!

Träningen går iaf bra och jag är inne på v.14 nu och det känns bra! Ökar vikterna på gymmet succesivt och  jag har satt upp mål för mig själv. Det är roligt att märka att kroppen klarar av allt mer och mer - tyngre och tyngre. Igår tränade jag rygg, biceps och mage och idag var det axlar och triceps. Direkt efter gymmet käkade jag middag hemma hos mamma och pappa. Köttfärslimpa, potatis och mammas goooda sås! Iof äter jag mest potatis, vet inte varför men jag bara älskar potatis! Är ungefär som Håkan med potatisskålen i filmen "Sunes Sommar". När magen var välfylld (överfylld!) och tjock så knatade jag och Trixie hem, jag snabbduschade och klädde på mig och följde sen med Joel till ishallen för att kika när A-laget spelade match. Drack Loka och snaskade på lite choklad (fem suuuuuuper goda geishabitar, mmmm!) och värmde mina iskalla händer och fötter. Dumma dumma hjärtfel! Tappar ju känseln i händer, fingrar, fötter och tår så fort det blir lite kallt... Att jag aldrig tycks vänja mig vid den där känslan. Det känns faktiskt lite otäckt varenda gång. Det är nästan som att det domnar bort och sen poff, så känner jag ingenting eller så sticker det obehagligt...

Jag är så mycket starkare än du tror! Enough is enough och den enda jag tänker på är mig själv för en gångs skull. Sen om jag verkar vara en känslokall bitch så får det vara så. Alla har rätt till en åsikt men jag tänker inte lyssna på ditt skit längre. Jag vet i mig själv varför det blev som det blev och om du inte väljer att lyssnar på det, så fine. Kör ditt egna race men låt det inte gå ut över mig. Så spy din galla över någon annan. Du kanske borde välja någon som inte vet hur man hävdar sig så du får känna dig mäktig och som att du har "övertaget". För här kommer du ingenstans för jag är hård som sten! Jag gör precis som jag vill för jag är en egen individ lika som att DU gör precis som du vill för du är en egen individ. Jag har inget ansvar för dig längre eller för oss, för det finns inget oss längre. Jag vill inte höra på din skit och du ska inte få behandla mig med hårda ord och ett nedtryckande beteende bara för att DU mår dåligt för att jag dumpade dig. Get over it! Och vill jag jämföra ditt beteende med ett annat beteende så gör jag det. Mycket får man göra här i livet men att omedvetet eller medvetet trycka ned någon (om än för stunden) för att man själv ska känna sig som en större människa eller för att man bara är jävligt förbannad - det existerar inte i min värld längre. Jag har redan gått igenom det i tidigare förhållande och det förklarade jag för dig. Ingen ska få sätta sig på mig igen. För jag är starkare än så!

Jag förklarade att jag inte gillade eller accepterade ditt beteende, men gillade personen som fanns bakom det där. Men den biten är över nu, jag gillar ingenting längre. Tänk hur lätt det är att förstöra någonting bara för att det inte finns någon respekt. Hur lätt respekten för en annan person kan brytas, likt en gren som knäcks.

Redan november, shit! Det känns sjukt - snart blir det snö, slask, snö, slask och lite mera snö (hoppas på massa snö!) och julafton nalkas fort som tusan! Galet! Okey jag vet att jag är en månad i förväg, men månaderna går ju så fort så snart är det december haha.

Den här allhelgonahelgen har mest spenderats på jobbet. Jobbade hela fredagen 8-21.45 och så jobbar jag hela dagen idag, exakt lika tider. Lördagen blev som en "klämdag". Jag passade på att ta sovmorgon och det var skönt, men fan, dagen försvann verkligen. Det ogillas. Hade planer på att dra ut på kvälen men jag kände helt enkelt att jag int pallade och sen ska det fixas valpvakt och jaaa, hundvakt över huvudtaget med tanke på Ebba som är sjuk. Nej det fick bli en hemmakväll. Umgicks med en kompis, låg i soffan och glodde på tv och snackade hela natten i princip. Bara chillade. Jag avr inte ens trött så jaaa, jag var vaken tills jag skulle gå till jobbet, tokigt! Nu känner jag mig dock riktigt trött - inte ens sockerkickar får igång mig ordentligt haha. Råkade somna till här på jobbet och Erika sa att jag var helt död, haha! Stackarn fick ruska på mig som fan för att jag skulle bli levande igen, jag som låg sååå skönt ihopkurat i sängen. Attans!

Just nu längtar jag hem till hundarna och min skööööna säng! Ska bli så skönt att få krypa ned sen och gosa in sig. Fast med min "otur" så blir jag säkert pigg när jag kommit hem... Men nog fan känns det att jag inte har sovit på 1,5 dygn hahaha. Är slö som fan i huvudet, mer korkad än vanligt.