Har varit på jobbet 8-17.30 idag. Jobbade med gulliga Annelie! Hon är som en liten mamma som håller koll på alla mina påhitt och ideér jag gör här i livet, hihi. På kvällen sen efter jobbet stack jag till gymmet med Joel och det var en massa folk där! Jobbigt! Jag kände mig verkligen inte fokuserad och blev mest nervös och stressad av allt. Men vi körde på endå med rygg och biceps. Och även den här gången gjorde jag chins, MEN jag har verkligen förbättrat mig själv sen förra veckan. Då gjorde jag 10x3 chins. IDAG gjorde jag 12x4 chins!!! Och Joel hjälpte inte till direkt förutom i slutet, han höll mest i mina ben för att stabilisera mig och kunna puscha till om jag behövde en "knuff i rätt riktning". Jag hade aldrig klarat att göra några chins utan hans hjälp, mina ben måste hållas i, haha. Det är konstigt med en grej, jag känner att mitt psyke inte är så stabilt när jag tränar på kvällarna. Jag känner mig mer peppad och stabil när jag börjar dagen med ett träningspass - för då har jag startat hela dagen på ett bra sätt som gör mig harmonisk och mer tilfredställd med livet för stunden. Well well, det funkar att träna på kvällen med. Det blev ju trots allt ett gympass och en springrunda på 30 minuter. Var inget roligt väder att vara ute och ränna i, blött på backen och ett jävla småduggande som irriterade i ögonen. But I did it anyway!

Joel var nyss förbi här och fick sitt hår färgat. Så medans färgen satt i sjöng vi lite Lips och se på faaan att jag vann alla gångerna, ha! Jag brukar alltid förlora när det gäller spel där man ska hålla toner och sjunga precis så som låten är. Jag vill hellre göra om lite, sänka och höja på vissa ställen. Så det passar min röst bättre. Men, jag vann iaf och det är huvudsaken. Jag är en såååå grymt dålig vinnare OCH förlorare. Det är helt sjukt! Tur att Joel är van med mitt ojämna humör och min dryga vinnarskalle, hehe.

Bilden är  tagen i slutet på juli när Joel kom förbi en kväll och överraskade mig med att sätta upp min spegel i sovrummet! Sjääälvklart skulle den lilla fjollan ta en bild. Så, ursäkta min fula och osminkade nuna, det oplattade håret och den lätta klädsel, haha!

Den här låten beskriver min resa genom livet på ett oerhört bra sätt! Bara det senaste året har jag brutit mig fri från allt runt omkring. Jag är inte längre fast i samma hjulspår. Det är ingen som håller mig tillbaka eller kväver mig. Och det är heller inte längre någon som inte ser mig för den jag är och som släpper taget om mig vind för våg. Jag behöver inte vara någon till lags. Jag hade glömt vem jag var eller så hade jag inte hittat mig själv tillräckligt bra. Flera års "kvävning" har den förmågan att man blir låst i sig själv.

(Tyvärr jävligt dålig kvalite.... Men men... Bättre än inget, I guess)

Jag kan fortfarande glömma bort allt som är bra med mig. Men skillnaden i nuläget är att jag hittar tillbaka och fångar upp det som är bra igen. Det kunde jag inte göra förr.