Usch vilken dryg dag det här har varit! Det känns i både kropp och knopp att jag har jobbat mycket den här veckan! Men om 45 minuter får jag gå hem och sen är jag ledig tills på torsdag! :) Men jag ska inte klaga egentligen, jag är tacksam att jag ens har ett vikariat! Visst att jag bara har 38% på fast schemarad, men det brukar ju bli lite extra jobb med - som den här månaden: jävlar vilket flyt! Men, dom kommande månaderna ser inge roliga ut... I juli månad kommer jag bara få ihop ca. 75-80 timmar.... Det kommer jag inte långt på! Och med tanke på att jag har jobbat heeeela 74 timmar den här veckan så...  Och i oktober så har jag bara 50 timmar.... Well, nothing else I can say... Jag hade behövt ha ett till jobb för att få ekonomin att gå runt. Men vad skulle det vara för jobb? Jag känner redan nu att jag helst inte vill ha ett till jobb inom vården. Vården i all ära - men jag vill testa på lite olika saker. And lets face it - vården kan jag redan efter att ha jobbat lite inom hemtjänst, särskilt boende för äldre och nu som personlig assistent (har jobbat som assistent sen augusti-08). Har även testat på psykiatrin när jag gick min utbildning som undersköterska. Får vällan se om jag hittar ngt mer jobb, hoppas! Jag vill ha ett jobb som är socialt och utvecklande - så det märks att man kommer någonstans här i livet. :)

I tisdags frågade Patrik mig om jag gillar överraskningar. Jag svarade något i stil med att det gjorde jag, men om det var en käftsmäll så stod jag helst över haha. Han log lite busigt och sa sen att jag senare i veckan skulle få ett paket hem i brevlådan då. Och mycket riktigt, i torsdags kom det där paketet! Och i paketet låg två säsonger av Mannen som talar med hundar! En väldigt genomtänkt present! Bara dagen innan hade vi legat och myst i soffan och tittat på ett program med "hundviskaren" och jag förklarade då att det var hans metoder jag försöker använda mig av på mina doggar och hur gärna jag skulle vilja ha alla avsnitt. Så den där överaskningen betydde mycket :)

Och igårkväll när jag kom hem från jobbet vid tio-tiden, så höll min mamma på och planterade nya blommor åt mig på min uteplats! Min gudmor Annika var med som sällskap medans min syster Josefine och Annikas dotter Cicci var ute och gick en promenad med mina hundar! Det kändes helt underbart att få komma hem och ha fått allt omhändertaget! Det betyder!

Har haft lite dåligt samvete över mina hundar den här veckan när jag har jobbat så mycket... Nog för att dom har fått alla basbehov dom behöver i form av mat & vatten, promenader och mys, med hjälp av min mamma och syster. Men det är just det som är grejen - det är inte jag som har gjort allt det där, inte tillräckligt... SÅ, doggisarna mina har faktiskt fått sovit med mig i sängen ett par dagar, och det är inte ofta det händer vill jag lova! ;) Och dom riktigt njuter av att få sova med mig! Daizy lägger sig gärna på en huvudkudde bredvid mig eller så ligger hon nere i fotändan medans griseknoen Ebba vill ligga klistrad mot mig! Helst så ligger hon med nosen i min armhåla där hon dregglar och snarkar! Än't de kärlek så säg? :)