Sitter här på jobbet och filosoferar. Har märkt att min utseendefixering har minskats rätt radikalt på sista tiden vilket känns riktigt bra! Visst, jag är fortfarande väldigt hård mot mig själv och kritiserar mig från topp till tå - MEN jag har lärt mig att uppskatta mig själv mera, mitt yttre. Förut kunde jag knappt ens titta mig i en spegel utan att vilja kräkas och må dåligt. Nu kan jag titta in i en spegel och känna: "fan, jag ser inte så tokig ut!" Mycket har nog att göra med att jag ändrat livsuppfattning och verkligen satsar på mitt välmående både mentalt och fysiskt. Jag tränar regelbundet, försöker hålla en bra kost även om vissa dagar känns waaaay out of line med antingen för lite eller för mycket kalorier. Jag har byggt på mig mycket muskler under dom här 7-8 månaderna jag har stryketränat, ordentligt och rejält. Helt ärligt så kan jag säga att jag har åtminstone gått upp 5kg i muskler och det tycker jag är imponerande! Tyvärr så väger man ju mera då, vilket säger sig självt... Jag försöker hålla god min när jag tittar ned på vågen och tänka på att det inte är fett, det är muskler. Jag är långt ifrån nöjd med min kropp men jag utvecklas med mig själv och vet att med mycket träning kan jag forma min kropp till det jag vill. Dessutom är två plastikoperationer tilltänkta och dom ser jag fram emot! Tanken är att bukplastiken ska göras nu i vår/sommar om allt går som det ska, vilket jag hoppas. Den andra operationen är lårplastik och det knixigaste med den är vällan att operationen kostar mellan 35-48 000:-... Men vill man något så ser man till att göra det och jag VILL! Jag har inte gått ned alla dessa kilon i vikt för tre-fyra år sedan för att inte bli fortsatt nöjd. Det känns surt att behöva opereras för att bli nöjd men det är ett val. Jag kan välja mellan att stå ut med att ha löst skinn på kroppen eller lägga mig under kniven. Jag väljer kniven. Det gjorde jag redan i september 2008 när jag lyfte brösten. Jag skäms heller inte över att jag anser mig behöva dessa operationer och vill göra dom. No big deal.

Man kan nästan säga det som att jag tvingar mig själv att acceptera och förändra mig själv och mitt liv. Insidan har jag jobbat med i många år för att ta mig ifrån en trasig ungdom med mycket destruktivitet. Jag är långt bortom allt sådant nu - jag lever i nuet och är stark på insidan. Jag vet att jag kan ta mig upp om jag händelsevis faller. Jag börjar allt mer och mer kunna visa mig sårbar. Jag har insett att ensam är inte alltid stark även fast det är viktigt att ha självinsikt och våga klara sig själv. Utsidan har jag också jobbat mycket med, sanna mina ord! Jag försöker förändra allt jag kan förändra och samtidigt lära mig vara nöjd med sådant som gör mig till den jag är.

Min utseendefixering kommer alltid finnas kvar. Den kommer aldrig att försvinna helt, men jag kan motarbeta den. Jag dömmer inte andra efter hur dom ser ut och jag försöker alltid se till personernas insida. Detsamma lär jag göra med mig själv. Det är att växa. Självinsikt.

 

emma

3 mars 2010 11:28

u goooo girl!!!! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en periodare. Det har jag alltid varit och kommer så att förbli. Jag ger allt eller inget. Det gäller alltifrån träning till bloggning. Och idag när jag och Carro tog oss en joggingtur så tänkte jag, ähh, what the hell - jag kör igång bloggand...

Fick veta idag att ha en åsikt är detsamma som att ta sig ton. Vara uppkäftig. Jaha - så det alltså så det går till i  t.ex. politiken då? Reinfeldt tar sig ton när han har en åsikt. Herr Borg är tydligen också uppkäftig när han står för det han tyck...

Vill ha knallröda läppar ala' Marilyn Monroe! Tycker det är huuuur snyggt som helst! Klassiskt och sexigt. Jag borde ju passa i rött med tanke på mitt mörka hår och ljusa hy. Brukar få höra att jag har "Snövit hy". Lär banne mig ta och köpa ett rött ...

På Niklas alldeles egna initiativ så har vi idag käkat lunch med våra mödrar. Helt otroligt! Sen tog vi varandra i kragarna och städade hemmet. Man kan vällan minst sagt säga att det var välbehövt. Jag slängde i några maskiner med tvätt dessutom så n...

Känner sig rätt sliten efter två jobbiga dagar på arbetet. Ibland tär det på en att arbeta inom psykiatrin. Man vet aldrig vad som hända skall... SÅ det kändes inte mer än rätt att ta sig en powerwalk tillsammans med Carro direkt efter jobbet idag! T...