Har många tankar, funderingar och känslor inom mig...

Somnade besviken, ledsen och arg på mig själv igår, och idag vaknade jag likadant. Varför ska det behöva vara så? Jag känner mig så jävla oduglig... Idag är en av många dagar som jag känner mig tjockast och fulast i världen! :S Och inte duger jag till någonting heller! Och så försöker jag tänka positivt, men se på faan - det funkar ju inte!  Jo, kanske till sist så funkar det, men långt innan dess har jag hunnit gråta floder och är djupt nere i en svacka....

Och sen när jag är nere i dessa svackor så tänker jag tillbaka på mobbningen och hur kasst jag har mått förr! Hur illa andra människor kan behandla någon... Det är förjävligt! Tänk er själva att få höra glåpord bara man gick förbi någon och till och med få en loska på sig? Nej fy faan säger jag bara... Många gånger har jag sett tillbaka på mobbningen och vänt det till en positiv sak - det är ju genom all mobbning som jag har utvecklats och slagit mig fri. Men nej, det finns nog inte mycket positivt att säga alls om det här... Mina ärr syns inte på kroppen, men de är djupa inombords...

Ähh! Varför ska man behöva ha dessa skitdagar?