Blev en vända till både Ludvika och Borlänge idag. Med mig som chaufför, jajamänsan! Tog en fika med Jenni och Johanna i Ludvika, riktigt trevligt! Och Jenni hade blivit såååå smal, så smal! Jag vill också! Känner mig som michelingubben för faaaaaaaan! Aja. Sen åkte vi till Borlänge och storhandlade på Coop Forum. Tänk att Niklas storhandlar! Han av alla, haha. Nu är då frysen välfylld med kött och broccoli, en massa smaskigt!

Är nyduschad och inmyst i min Onepiece. Ikväll blire' mys! Gick runt Lerviken nu ikväll med Niklas, Kungsmark och hundarna. Det får räcka för idag. Niklas ville inte gymma och mitt egna sug till gymmet kändes inte särskilt stort. Får se om jag orkar pallra mig upp i god tid imorgon innan jobbet. Då kanske jag tar en vända på gymmet. Eller om jag bara går en promenad med doggarna. Den som lever får se!

Haha men shit imorse då! Vaknade av att jag fick en rejäl smäll på trynet! "Vad faaaaaan gör du?!" röt jag i åt Niklas! "Jag ramlade" hävde han då ur sig, helt inne i drömmarnas värld. Jag drar med handen över ansiktet och upptäcker att hela kinden är blöt, alldeles dyblöt. "Slickade du mig på kinden före slaget?!". Total tystnad från hans håll. Vette fan vad han drömmer nu förtiden alltså! I förra veckan när mitt alarm gick på morgonen och jag reste mig upp för att stänga av det - nej men se på fan då flög han upp som en liten koala på min rygg! Hahahahaha.

Negativt. Graviditetstestet visade negativt. Tur det kan man nästan säga! Eller, jag vill ju ha barn. Niklas vill inte. Eller inte nu iaf. Jag vill egentligen inte heller ha barn nu. Fast samtidigt vill jag det. Men läget är inte det rätta, så kan man nästan säga. Nu vet jag iaf att spiralen fortfarande fungerar som den ska, känns skönt. Bara att vänta på att ta prover hos läkaren den 2 maj och se hur kroppen mår nu då. Bra eller anus? Time will tell.

Kom nyss in från en liten löptur. Sprang bara 20 minuter men det räckte för att känna att man lever. Helvete vad kass min kondition har blivit ändå! Nu jävlar är då röven och benen stenhårda! Det bara dundrar på i musklerna, haha. Hade tänkt gymma idag men tiden räckte inte riktigt till. Blev utbjuden av Niklas på lunch idag och sen har vi övningskört runt lite varstans! Kört runt och kikat på hus (en stor favoritsysselsättning för oss!) och sedan körde jag hem till Josefine och kidsen i Gustafs. Tog en kopp kaffe där innan vi bilade hem, promenerade jyckarna och väntade besök av Emelie. Ännu en kopp kaffe blev det and here we are now! Jag är vrålhungrig och väntar på att ugnen ska bli varm. Jag och Niklas ska göra varma mackor - så jävulskt gott! Vi är helt tokiga i mackor så vi kan inte ha bröd och sådana saker hemma, haha. Det är som knark för oss.

Upp och ned med humöret. Som en berg-och-dalbana. Men framåt jag tar mig! Har fått en läkartid nu iaf, här i Säter är dom snabba! Den 2 maj! För provtagning och att bli läkarundersökt???!! Helloooooo??!!!! Lär ta och få till en akuttid istället. Får vällan överdriva och säga att det känns som hjärnan kokar över eller något annat creapy. Nu har jag mått så här i åtminstone 12 veckor... Är vällan bäst jag gör ett graviditetstest också någon dag här i veckan för att utesluta den saken. På tal om upp och ned. Niklas och jag har hunnit med att bråka idag med. Jamenvisst serrni! En liten skopa här och en liten skopa där. Ett munhugg till mig och ett munhugg till dig älskling! Fånga! Aoooutch! Men vi bestämde oss för att ha det mysigt istället. Så nu på kvällskvisten lagade vi god mat, tände ljus och myste i soffan med en godisskål till filmen Yes Man (som är så fruktansvärt sevärd, flera gånger om!). Mycket trevligare än att kasta gliringar till varandra!

Puss påre'!

Fick övningsköra till Borlänge med pappa idag. Stora framsteg! Det går framåt med körkortet, sakta men säkert. Körde lite med Niklas nu på kvällen också och han sa att han märkte en stor skillnad emot i höstas när vi körde sist. Han har lovat mig att vi ska köra mer imorgon och på onsdag, sounds good to me! På onsdag ska vi till Ludvika och hälsa på hans mormor och morfar. Och jag blir den som styr skutan! Jajamänsan!

Då var den här helgens jobb avklarat! Nu är jag ledig i tre dagar innan åtta dagars jobb på raken väntar! Känns skönt att jag redan nu har fått en del pass inbokade. Får bara hoppas att det rullar in mer turer så det inte tvärslocknar! Jag och Niklas har förresten gått om varandra hela helgen. Jag har jobbat dagturer på psykiatrin och han har gått sitt nattskift på SSAB. Är alltid lika trökigt när vi jobbar olika och knappt ses eller hinner prata med varandra... Jävligt trökigt är det också att sova själv i sängen... Eller själv är jag ju inte eftersom jag har hundarna liggandes alldeles inpå mig. Men man saknar ju den där mänskliga värmen, att ligga alldeles tätt intill och känna andetagen mot nacken... Men inatt blir det bara jag och tjejerna. Daizys som snörvlar på min panna, Ebba som snarkar med nosen alldeles upptryckt i armhålan på mig och så lilla Trixie som ligger och småsparkar mig i ryggen. Trångt, tryggt och ombonat har vi det i våran dubbelsäng - med eller utan husse!

För att citera Mia Skäringers boktitel (hon är nog en av dom få människor "utanför ens egna liv" som jag beundrar!) så säger jag som så här: Dyngkåt och hur helig som helst! 

Husfridsknull kan dra åt helvete. Ska man ta en snabbis så tar man en snabbis. Ska man köra en långkörare med allt vad det innebär - så gör man det. Eller om man kanske bara vill få känna det där glädjeruset när en orgasm ebbar ut utan att det ska behöva vara kuk-och-fitta-sammanträde varje gång. Det ska vara ärligt. Inte för att ena partnern vill - utan för att båda vill. Man ska ge och ta! Vad är det som säger att det bara är männen som ska få ta för sig? Varför är det så att en snabbis eller ett one night stand allt som oftast slutar med att mannen sprutar och njuter till fullo. The grand finale så att säga! Vad hände med kvinnan och hennes orgasm? Eller den kvinnliga orgasmen kanske helt enkelt bara är en bonus? En bonus av självaste knullet. Ungefär som när en chef delar ut bonusar till sina underhuggare. "Det här gjorde ni bra, grattis"! Kan nog inte minnas att jag vid något one night stand har fått äran att komma. Jag förtjänade kanske inte en bonus då! Eller jo vänta, vid ett sånt där slit-och-släng-knull med en okänd man fick jag bonus! Jag kanske ska ringa upp honom och tacka?! "Hej du, tack för bonusen jag fick för två år sedan, schysst hörru!". Ska förresten kvinnan behöva vara den som make things happen? Varför ska kvinnan behöva gnussa och gnida på sig själv när mannen har lika mycket till kroppsdelar att använda sig av för att ge njutning? Hur kul skulle det vara om man vid varje sexuellt möte låg och pillade på sig själva, bredvid varandra? One night stands, snabbisar, långkörare - vad fan som helst. Det stora hela är njutning för båda parter. Ge och ta. Give and take. Det borde vara lika lätt att utföra som det är att säga.

Minns att jag på en kryssning träffade på en helt vanlig svenssonkille, en riktigt snygg svensson som var sådär alldeles dyngkåt (vad annat kan man förvänta sig på en kryssning?!) Anyway, han gav, flera gånger om. Sen tyckte han att det var hans tur att få tillbaka. Det tyckte inte jag så jag log stort och brett, drog på mig paltorna och ledde ut honom ur hytten. Behöver jag ens nämna att jag genast på direkten blev utnämnd till hora, fitta, slyna och alla andra fula ord som tycktes finnas i hans ordförråd? Nää, trodde vällan inte det. Så, vad är det då jag vill få ut av det här helt osammanhängande blogginlägget som jag bara kände ett stort måste att printa ned denna lördagkväll? JO! Jag vill veta vad den stora skillnaden är mellan mannen och kvinnans orgasmer? Hur kommer det sig att det är en sådan självklarhet att självaste knullet alltid ska sluta med fyrverkerier för mannen medans kvinnan kanske inte ens fick chansen att titta uppmot stjärnorna? Vi kvinnor är minst lika kåta och heliga som männen!

The botten is nådd! Jamenvisst äre så. Nu får det vara slut på den här tröttheten, huvudvärken och humörsvängningarna! När jag pallrade mig iväg till gymmet nu på kvällen så träffade jag på fröken U längs vägen som gav mig lite olika "tips" om VAD det är som kanske orsakar mitt mående. Såna självklara saker! Att jag inte tänkt på det själv! Så på måndag ringer jag vårdcentralen ännu en gång och försöker komma dit för att ta prover - på rubb och stubb! Orkar inte med att må så här. På jobbet går det bara bra, för där är jag i en arbetsroll. Jag är jag, men jag är utanför mitt privata jag. Det trötta jag. Men så fort jag kommer hem från jobbet (eller bara vaknar på morgonen) så känns kroppen tung och huvudet dundrar på i 180 knyck. Och humöret ska vi inte tala om - holy shit! Nog för att jag har temperament  som en hel arme. Men helt plötsligt kan jag på en millisekund skifta från glad till ledsen. Eller från glad till arg, and so on. Jag är som en hormonstint tonåring! Hormonstint tonåring + prestationsprinsessa= en atombomb! Hippelihurra - det är ju jag.

Tror jag ska ringa till Niklas och säga hur gla' jag är i honom! Stackarn vet inte alls hur han ska reagera i närheten av mig alla gånger. Jag fräser ifrån ena stunden och i nästa vill jag vara kärleksfull. Och han försöker klura ut hur han ska betee sig. Haha. Han är faktiskt alldeles underbar!!! Välkommen hem till familjen Krigh-Ericson där svängrummen är stora och kärleken är lika bred som jorden är rund ;)

"Ville bara säga att jag tycker du är så snäll och gullig och framförallt föstående. Vi somnade förresten om imorse. Lovar att diska imorgon!"

You are forgiven! Sådana här små charmiga sms får jag ibland av Niklas. Först en liten kärleksförklaring och sen kommer självaste anledningen till smset, haha. "Vi". Han och hundarna. Gull! Ska bli fint och se om disken är gjord imorgon när jag kommer hem från jobbet hehe. Lagad mat förväntas jag iaf få, pyttipanna och stekt ägg tror jag mannen ska trolla fram! Han har alltså tre måsten för morgondagen: fixa disken, laga mat och ligga med frugan sin. Busenkelt!

Pic of the day

Sitter här och slänger i mig en kall pannkaka (hur jävulskt gott är inte det då?!) innan jag tänkte ta en dusch och sedan krypa till sängs. Har jobbat 10-20 på avd. 51 idag. Är där jag ska arbeta under sommaren med är det tänkt, om jag inte råkar springa över en heltidstjänst som personlig assistent någonstans. Time will tell! Uscha vad trött jag är! Tänkte att jag skulle orkat pallra mig iväg till gymmet nu på kvällen, men nej. Det får räcka med att jag har knatat i två timmar. En halvtimme med hundarna imorse, till och från jobbet 2x15 minuter, en halvtimmes promenad på lunchrasten och sen så en 40-45 minuters promenad med hundarna nu på kvällen i snön som har slaskat ned från himlen. Hur kan jag vara så förbannat trött hela tiden??? Jag som var så pigg, träningsglad och kry i kroppen förut? Skit!

Kom i säng runt en 7.30 imorse, och gick upp 10.30 Utvilad? Pigg och glad? Don't think so! Men det var bara till att upp och hoppa, stressa iordning sig, ut med hundarna och åka iväg till Borlänge för att träffa handläggaren på arbetsförnedringen. Uuuuuurtråkigt möte och jag kände på direkten att näää - nothing for me. Och eftersom jag bara söker jobb i Dalarna och inte var flyttbar så hade jag enligt paragraf 9 i någon blabla-lag inte rätt till a-kassa. Tack men nej tack. Inte fan tänker jag söka jobb, få ett i Kiruna kanske och behöva flytta ifrån Niklas och hundarna? Hahaha, skrattretande faktiskt. Jag och Niklas letar ju hus och skapar oss en framtid. Nej för tusan, inte flyttar då jag. Så det är bara att hoppas på mycket jobb på psyket dom kommande månaderna och fortsätta söka jobb - precis som vanligt. Piece of cake! 

Efter mötet tog jag en lunch och shoppingvända med Erika.W Trevligt! :) Shoppade på mig lite smått och gott så som tygskor, bh och trosor, en ny näsring, mascara och ett suuuuperduper snyggt nagellack på Make Up Store. Ett rosa som dessutom hette Jennifer. Väldigt passande! I love shopping!