Jag är en periodare. Det har jag alltid varit och kommer så att förbli. Jag ger allt eller inget. Det gäller alltifrån träning till bloggning. Och idag när jag och Carro tog oss en joggingtur så tänkte jag, ähh, what the hell - jag kör igång bloggandet igen! So, here I am again! Alive n' kicking! Nöjda nu ni som har tjatat på mig? ;)

En månad sen förra blogginlägget på ett ungefär och vad har hänt? Massor! Vi förlorade t.ex en stor budgivning! 10 stycken var vi som budade och huset steg och steg i priset... Till slut stannade det på 1,7 miljoner och det var med sorgsna ögon vi såg huset gå till någon annan. Fan! Vi som så jävla gärna ville ha det! Men, för dom pengarna kan vi lika gärna bygga ett nytt hus! Spara lite mer cash och bygga nytt. Nytt är alltid nytt. But still, det sved i hjärtegropen att förlora budgivningen (som så många andra också gjorde). Sen har det jobbats och jobbats och återigen jobbats för oss båda. Vissa dagar hinner vi knappt ens sova tillsammans, om ens mötas i dörren. Det suger, and not in a good way. Men som Niklas brukar säga: -"vi kommer få ett långt och lyckligt förhållande eftersom vi aldrig hinner tröttna på varandra". Det kan nog stämma till en viss del, haha. Ska sanningen fram så är jag fortfarande lika gla' i Niklas som i början när vi började kila stadigt. Allt flyter helt enkelt på! Vissa dagar bättre än andra och vissa dagar sämre. Det är sunt och naturligt. Kärlek, vansinnesutbrott och humor. En stor skopa med två färgglada individer! :) Jag säger bara som såhär: Tummen upp!